Ensam, övergiven och utan tålamod – Filippa Rådin
filipparadin

Filippa Rådin

Annons

Ensam, övergiven och utan tålamod

God morgon fina ni! Den här morgonen blev lite mer än väntat. Anja åkte tidigt i morse 05.20 med tåget till Ljusdal för att hålla föreläsning för en lyckligt lottad skara människor. Så jag var ensam med två pojkar som inte var på världens bästa humör. Elvis ville INTE äta för att han tyckte att det var fel frukost, han vill INTE klä sig för kläderna var fel…ja ni fattar hela paketet och Maximilian var trött och speedad på något konstigt sätt. Så händer det som fick bägaren att bokstavligen rinna över. Händelsen skaver i mig. Mitt i all kaos häller Maximilian ut hela filmjölkspaketet på köksbordet och plaskar runt, filen rinner ut över matbordet och sakta ner på kökssoffan och golvet. Jag VET att han inte förstår och jag VET att det inte var med menig, barn utforskar världen och allt det där. Men jag var inte tillräckligt vuxen och förnuftig utan min första reaktion var: MEN NEJ, MAXIIIIMILAAAAN!!! Jag tog verkligen i från tårna och ångrade mig lika snabbt som jag fått ur mig min egna frustration. Skadan var redan skedd. Maximilian tittade på mig och jag såg osäkerheten i ögonen och att han inte förstod. Det där var ju bara roligt mamma sa han med sina blick. Boom jag gick i bitar! Tänk om jag bara hade kunnat ha liiite mer tålamod, vad gör lite fil överallt det är ju faktiskt bara att torka upp! Jag har så sjuk dåligt samvete och längtar redan tills jag kan hämta hem barnen från förskolan!! Hur gör ni när tålamodet sviker? Hur hanterar ni ert dåliga samvete när tålamodet brister??

Min älskling!! Klart man drar till föris med masken på! 

Anja sitter på tåget långt i från mig, önskar att jag hade kunnat vara med henne och helt ärligt känns det både tomt och sjukt tråkigt att inte vara vid hennes sida. Vanligtvis följer jag alltid med och styr upp allt runt henne så att hon kan fokusera på det hon ska. Så det känns nästan lite oroligt, jag VET att hon är vuxen och kan klara sig själv… men tror ni verkligen att hon fixar att vara utan mig!!??? hahahaha. Hemska tanke att inte vara behövd eller vad är det här?? Jag kanske bara är en patetisk, självömkande, gråtmild och trött mamma som måste ta på sig gummistövlarna och ta tag dagen för här har jag inte tid att sitta längre till. Imorgon åker vi upp till Tärnaby/Hemavan Emmi ska på alpinläger och hela familjen ska snurra runt i backen 🙂 längtar så förbannat mycket efter snö, skoter, skidor och tid tillsammans. Allt få se Emmi med leendet upp till öronen över att få stå på skidor igen. Längtar till ALLT! ..kan till och längta lite till trötta barn som lägger sig ner och inte orkar mer hahahaha Glöm inte att jag sagt det där! Jag kommer förmodligen att ta tillbaka det med råge och då har ni öppningen att pika mig 🙂

Kram på er njut av dagen det är ju trots allt torsdag ❤️ F

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
filipparadin

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Angela

    Önskar er en bra helg på fjället, det kan ni behöva💕 bara komma iväg och få vara i naturen och slippa stress. Kram

  2. Flipp

    Hmmm, han hade kul, du reagerade och han blev förvånad och insåg sedan att det där var ingen bra idé. Du är hans trygghet och han vet att du finns där och du har funnits där efter händelsen. Det är nog sunt att barn ibland utsätts för spontana reaktioner av detta slag av personer de är trygga med. Tänk om han aldrig får uppleva spontan bestörtning förrän han är vuxen, och då av främmande människor. Det skulle nog inte gynna honom? Han skulle få en chock ju!

  3. Patricia

    Tack för ditt ärliga inlägg <3 Du är inte ensam om att känna så ibland! När vi kom hem idag så hade storbarnet tjurat och tjafsat och kaxat en del så när den yngsta på 8 år slänger ur sig "vem sa att du är chef över hela huset" med en trist ton (för att jag bad honom lägga undan sina vantar) – då brast det. Efter en lång arbetsdag och tidigare tjafs så pallade jag inte mer! Vräkte ur mig att om barnen tycker jag bestämmer för mycket så kan de få gå smutsiga, med saker överallt, lortiga kläder på golvet och utan mat! Gossebarnet tittar med sårad blick på mig och går in på rummet och jag hade kunnat lägga mig ner och gråta där och då..högt och länge..Men jag tog en tidning och la mig i sängen istället 🙂
    STOR kram till dig och hoppas ni har en fin helg i fjällen <3

  4. Kate

    Känner som du när man tappar det! Vill inte…vill alltid vara den pedagogiska, förstående, fantastiska mamman. Jag har läst Trotsboken av M Alfvén och K Hofsten, efter det kändes det som att man inte är så dålig mamma som man känner sig ibland. ❤️❤️

  5. Ida

    Ja det är så jobbigt när det brister. Hade en liknande situation vid lunchen idag. Vår 1-åring har börjat slänga mycket på golvet. Mitt tålamod efter en dålig nattsömn är likamed noll idag så jag röt ifrån lite för kraftigt när all potatis åkte ner på golvet. Suuuuperledsen kille som inte förstod varför jag var så arg. Mammahjärtat går i tusen bitar även fast jag vet att han måste lära sig och inte tar skada av tydliga regler.
    Nu ska vi mysa massa när han vaknar från sovstunden. Vill inte gå ut i slasket här i Umeå idag men luft behöver vi verkligen!!’ Ha en fin skidsemester!

  6. Mona Skoglund

    Man får tappa tålamodet det är mänskligt, skulle vi bara gå och le så skulle barne tro att det var mågot fel på oss vuxna. Om man tar strid så bryr man sig om barnen. Det gör dom bara gott. Fin bild på Instagram ❤️

  7. Linn Johansson

    Jag gör precis som du! Det är inte alltid kul att brisera. Ibland blir jag arg, Andra gånger brister jag i gråt. Tror innerst inne att det inte skadar våra barn utan att de tar lärdom av att vi är olika. Dock brukar jag be om förlåtelse och försöka förklara varför jag gjorde som jag gjorde. De förstår inte allt men de lär sig att förstå med tiden. De hör vår ånger och ser det i vårt kroppsspråk. Vi är inte mer än människor.

Annons